P-N och Esters
Mauritz och jag gick ut i Kba i lördags. Vi började på Peter-Niklas, som är en peachy och skön pianobar. Jonas var självklart där, men det kunde jag ju räknat ut innan vi gick dit (men tänkte jag så långt..? neeeej! Smart Anna). Än en gång fick jag stå där och le snällt, spela oförstående och najs, men misshandlas av ett samvete som säger till mig att jag inte skött mina kort rätt... :( Det gjorde inte saken bättre att Mauritz var med, inte för någon av oss tre faktiskt. Varför blir det så här för? Varför ger jag honom inte en chans? Jo jag vet varför- för att... ... ... *suck* han gick i alla fall tidigt, och efter ett tag kunde jag släppa det.
Lite trötta efter Liseberg, men glada ändå!
Minna joinade oss, när vi hade tjatat av oss ordentligt efter någon timma. Om jag uppfattade situationen rätt så tyckte Minna och Mauritz inte speciellt mycket om varandra. Jag undrar varför-de gav varandra inte en riktig chans utan måste ha dömt ut varandra p.g.a. utseende och 5 snabba sekunder (lite trist, men det funkade i alla fall).
Jag fick min vilja igenom och vi gick till Esters eftersom vi ville shaka lite. Med min vanliga otur var XXXX också där. Oooops. Ännu ett probelm, men jag tror jag hanterade XXXX mycket bättre än Jonas. Vi hade jättekul, och min lilla utgång blev en fullbordad en- trots en lång dag. Richard kom förbi på en pratstund- jättekul, var inte igår jag träffade honom. Jag gillar verkligen honom, han är så skön, avslappnad, rolig, omtänksam, smart och ännu roligare... =)
Minna 
Mauritz och jag på väg till Ester
Jaja, klockan tre får man vara trött Richard
