The Supermarket
Att handla mat i England är hopplöst. Supermarketen som ligger närmast mig är enorm och proppfull med saker som till synes verkar placerade huller om buller. Tänk mellandagsrea, alla kläder hänger på fel plats och du hittar ingenting utan slutar utmattad och tänker att detta var sista gången ever du satte din fot där, fast angående mat. Lyckligtvis är inte maten av utgående datum i alla fall, men mycket annat att glädja sig åt finns det inte. 99 % av alla matprodukter är redan färdiglagade i osmakliga förpackningar som skriker vidrigt. Lyckas man väl hitta någon råvara t.ex. kyckling, bland alla korvar, bacon och gigantiska chispåsar( á 1kg minst) ska man vara nöjd. Vidare verkar det inte finnas någon matlagningsgrädde, och då rakt ingen laktosfri sådan. *suck*
Hur svårt kan det vara att efterlikna en Ica-maxibutik, där det finns avdelningar för varje produkttyp och fint uppställde varor på hyllorna? Tydligen är det omöjligt här. Affären är kaos, bredvid ostarna hänger underkläder och vid mjölken finns det elektriska prylar… det minsta de kunde göra är väl i alla fall att ge ut en karta vid ingången, så att man har någon chans att hitta i alla fall en sak av 30 på inköpslistan.
Själva handlandet har tagit mer än 2 timmar varje gång, och då ska tilläggas att det inte varit några storhandlingar. I kassan kan man bli stående ett bra tag eftersom folk, precis som i Italien, lassar upp hela sin kundvagn på bandet i en enda enorm hög. Jag lider med kassörskorna som försöker sitt bästa att inte visa sin irritation utan le snällt istället. Påsarna man får att bära maten i rymmer max tre varor, om de inte är för stora. Har man 20 varor blir det alltså 7 påsar, och det är ganska svårt att promenera hem 15 minuter utan att tappa dem exakt hela tiden.
